WotLK testat
Min Death Knight, Cellus, dingade level 68 idag, och level 68 innebär att man får tillträde till den nya expansionen med allt vad den har att erbjuda, och fy fan vilken expansion!
Efter att ha spelat det fyra år gamla originalspelet till level 60, och det två år gamla Burning Crusade till level 68 är det som att stiga in i ett luftkonditionerat rum efter att ha suttit och fisit ostbågar tillsammans med 8000 andra snubbar på dreamhack i 3 dagar.
Så fort jag anländer i Borean Tundra behandlades jag som en superhjälte, och efter fem minuters spelande har jag fått ett sprillans nytt svärd som går att jämföra med en mindre lyktstolpe. Allt är större, allt är bättre, allt är snyggare, men framförallt så är det mycket roligare.
Hitills är alla intryck positiva, bortsett från att båtarna går alldeles, alldeles för sällan. Missar man en på vissa ställen så får man vänta i en kvart, och en kvart är 96'e del av ett dygn.
Nu: sömn.
Imorn: Se upp i backen, tio hål i nacken.
Efter att ha spelat det fyra år gamla originalspelet till level 60, och det två år gamla Burning Crusade till level 68 är det som att stiga in i ett luftkonditionerat rum efter att ha suttit och fisit ostbågar tillsammans med 8000 andra snubbar på dreamhack i 3 dagar.
Så fort jag anländer i Borean Tundra behandlades jag som en superhjälte, och efter fem minuters spelande har jag fått ett sprillans nytt svärd som går att jämföra med en mindre lyktstolpe. Allt är större, allt är bättre, allt är snyggare, men framförallt så är det mycket roligare.
Hitills är alla intryck positiva, bortsett från att båtarna går alldeles, alldeles för sällan. Missar man en på vissa ställen så får man vänta i en kvart, och en kvart är 96'e del av ett dygn.
Nu: sömn.
Imorn: Se upp i backen, tio hål i nacken.
67 ohoj!
Dingade 67 med min Death Knight Cellus igår. På level 68 får man åka till Northrend, och på level 70 får man köpa flying mount. Jag känner mig som ett litet barn inför julafton.
I övrigt hittade jag Zelda: The Minish Cap för 229 spänn på ebGames här om dagen. Ett av få Zelda-spel som jag missat att spela. Just nu är dock inte rätt tid att spela det. Jag sparar det till någon lång resa. Kanske till Västindien, eller Grums, vem vet?
I övrigt hittade jag Zelda: The Minish Cap för 229 spänn på ebGames här om dagen. Ett av få Zelda-spel som jag missat att spela. Just nu är dock inte rätt tid att spela det. Jag sparar det till någon lång resa. Kanske till Västindien, eller Grums, vem vet?
Musik
Jag sysslar med musik, rätt mycket. Om du vill lyssna så gör du det här: http://www.myspace.com/woodpigonline
Det var inte igår
Det var bedrövligt länge sen jag skrev något här. Å ena sidan ber jag om ursäkt, men å andra sidan är det inget jobb eller ansvar, så jag säger som Cartman så vist sa: "Wha' eva, I do what I won't!".
På senaste tiden har det blivit mycket World of Warcraft. Enbart World of Warcraft om jag ska vara ärlig. 360't har gått sönder för typ sjunde gången (ja, på allvar) och jag orkar inte ens ringa och klaga den här gången. Jag har bara accepterat att jag inte kan spela Gears of War 2, Fable 2, Mirror's Edge, Rock Band och Guitar Hero längre. Microsoft vinner, jag ger upp. Dessutom har DS'n fått se sig besegrad av min iPod Touch som inte bara bjuder på musik, film och internet, utan även riktigt bra och välgjorda spel.
När man spelar ett och samma spel hela tiden blir man rätt duktig på det. Så är inte fallet med WoW. Trots att min totala speltid ligger på ungefär 300 timmar har jag bara sett ungefär en tredjedel av hela spelet med mina main characters på level 66 och 65. Känns både bra och dåligt, på något sätt. Å ena sidan har jag haft skitkul och har fortfarande massa att upptäcka, men å andra sidan är det 300 timmar vi pratar om. 300 timmar som hade kunnat gått åt till att öva gitarr, hjälpa gamlingar över gatan, eller lära sig dansa med nun-chuks.
Att roa sig en tisdagseftermiddag.
Funderar på att ta upp bloggandet igen, på de tillfällen jag känner för det. Vi får se. Har fått erbjudande att blogga för en stor spelsajt som släpps snart där bland annat folk som jobbar (och har jobbat) på Bionic Commando håller hus. Ska bli kul. När det sker lämnar jag nog Cyberlife för gott. Kanske. Vi får se, för som sagt: "Wha' eva, I do what I won't" *kaxig tonårsattityd*
På senaste tiden har det blivit mycket World of Warcraft. Enbart World of Warcraft om jag ska vara ärlig. 360't har gått sönder för typ sjunde gången (ja, på allvar) och jag orkar inte ens ringa och klaga den här gången. Jag har bara accepterat att jag inte kan spela Gears of War 2, Fable 2, Mirror's Edge, Rock Band och Guitar Hero längre. Microsoft vinner, jag ger upp. Dessutom har DS'n fått se sig besegrad av min iPod Touch som inte bara bjuder på musik, film och internet, utan även riktigt bra och välgjorda spel.
När man spelar ett och samma spel hela tiden blir man rätt duktig på det. Så är inte fallet med WoW. Trots att min totala speltid ligger på ungefär 300 timmar har jag bara sett ungefär en tredjedel av hela spelet med mina main characters på level 66 och 65. Känns både bra och dåligt, på något sätt. Å ena sidan har jag haft skitkul och har fortfarande massa att upptäcka, men å andra sidan är det 300 timmar vi pratar om. 300 timmar som hade kunnat gått åt till att öva gitarr, hjälpa gamlingar över gatan, eller lära sig dansa med nun-chuks.
Att roa sig en tisdagseftermiddag.
Funderar på att ta upp bloggandet igen, på de tillfällen jag känner för det. Vi får se. Har fått erbjudande att blogga för en stor spelsajt som släpps snart där bland annat folk som jobbar (och har jobbat) på Bionic Commando håller hus. Ska bli kul. När det sker lämnar jag nog Cyberlife för gott. Kanske. Vi får se, för som sagt: "Wha' eva, I do what I won't" *kaxig tonårsattityd*
